Klippboken
Tillgänglighet - Vad nytt på fronten?
2010-05-21
Som du kanske redan känner till, är W3C det samarbetsorgan som hanterar flera av våra standardiserade protokoll, till exempel den kod som skapar webbsajter.
Inom W3C finns ett flertal olika arbetsgrupper och en sådan är Web Accessibility Initiative, förkortat WAI.
Några av de produkter som deras arbete genererar är riktlinjer för hur man ska säkra tillgängligheten på olika sätt. Den mest kända är Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), som ger vägledning när man utvecklar webbaserat innehåll.
Två andra är Authoring Tools Accessibility Guidelines (ATAG) och User Agents Accessibility Guidelines (UAAG). Den förra hanterar bland annat publiceringsverktygs tillgänglighet och den senare desktopapplikationer som mediaspelare, bildhanteringsprogram, med mera.
WCAG:ns nuvarande version kallas 2.0. Den är konstant under uppdatering, men det är mest utveckling av texter och uppdateringar av exempel beroende på teknologisk utveckling. Skälet varför den heter 2.0 är att man fundamentalt ändrade struktur och även delar av grundkoncepten, eftersom 1.0:an inte kunnat förutse den tekniska utvecklingen och helt enkelt inte fungerade särskilt bra längre. 2.0:an bygger starkare på principer, vilket tar bättre i beräkningen att vi inte alltid kan förutse olika tekniska utvecklingar.
Så, vad nytt på tillgänglighetsfronten?
Det är nog inte så mycket som är fasligt nytt inom området i sig, inte löpsedelsstora nyheter, i alla fall. Det beror ju till stor del på att tillgänglighet är inte ett relativt mått eller beror lika mycket på användningssammanhanget på samma sätt som användbarhet.
Man kan nog säga att där det rör på sig är snarare den 'politiska' arenan, än den tekniska. Fast det där EU-projektet 'eInclusion 2010' kanske man ska tala lite mindre om. Jag är rätt tveksam till att alla myndigheter inom EU kommer att följa tillgänglighetsriktlinjerna på sina webbsajter när året slutar.
Men för övrigt, så säger till exempel Adobe att de har gjort mycket på området för PDF och Flash-formaten. En del håller inte med om att det är tillräckligt, andra håller med, men undrar hur vi ska få webbutvecklare att faktiskt använda de koncept och rekommendationer Adobe har gett ut.
Inga nya banbrytande teknomagiska lösningar, som med ett trollspö och ett musklick fixar saker har ju hänt, utan det handlar mycket — fortfarande — om att få företag och organisationer att faktiskt genomföra arbetet. Internationellt sett ligger ju svensk offentlig sektor på en genomgående hög nivå.
Den hippa delen av utvecklingen är naturligtvis smartphones och tablets. Där måste man ju generellt säga att medvetenheten och verktygen finns redan från början.
Vilket gör att man kan dela upp den utvecklingen i två: Operativsystemet, grundsatsen i telefonen, har generellt ganska bra struktur och verktyg när det gäller tillgängligheten.
Sedan varierar det sannolikt kraftigt om att faktiskt använda dessa resurser som applikationsutvecklare.
Överhuvudtaget, oavsett om arbetet gäller användbarhet eller tillgänglighet — det är lite som det där med att ta sig till gymmet. Det finns inga fiffiga knep eller snabba lösningar, det handlar bara om att faktiskt göra det.
